cillapillas

Ja,vart ska jag börja..

Först har jag jobbat..duktigt! Sen pratade jag med Annika och hon frågade om jag ville följa med och plocka svamp för hon tycker det är så härligt med skogen. Ok,tänkte jag,jag följer med. Fram med gummistövlar och mössa. Annika hämtade mig och vi skulle åka till ett ställe som hon brukar åka till. På med gummistövlar och mössa och iväg in i skogen. Grejen är det att skogen är fin att titta på på avstånd enligt mig. Det finns saker i skogen som jag inte klarar av,men det försökte jag glömma för stunden. Lite svamp fanns det och längre in i skogen kom vi...Annika visste vart vi var,jajamen! Jag litade på henne och svansade efter. Jag är som ett litet barn i skogen,gnäller över allt som flyger,fästingar,jag blir trött och tycker mer och mer om stan.

 

Jag skiter fullständigt i saker som är på marken men det som flyger..hu! Nu skulle vi tillbaka till bilen och jag går efter Annika,litar blint på henne. Vad händer,jo vi hade visst gått vilse!!  Annika började bli lite svettig och ville hem. Jag fick ett skrattanfall och skrattade ännu mer när jag såg paniken på Annika. Vi kom ut på en motionsslinga och trodde VI VISSTE på ett ungefär vart vi var. Ett litet hus låg inne i ett skogsbryn och då såg vi den stora vägen. BRA,då följer vi kanten på gärdet så går vi inte vilse mer,men nä det gjorde vi inte riktigt. DÅ kom det nått och satte sig på mitt ögonbryn...ÄLGFLUGA!! Nu fick jag panik. Viftade och for runt som en galning. Det värsta var att det var hur många som helst,men DET brydde inte Annika sig om. Jag däremot såg ut som en vandrande kondom och svetten lackade..JAG VILL HEM NU!! JAG VÄGRAR GÅ IN I SKOGEN IGEN!

 

Nu sitter jag här och är glad att slippa skogen